Jag har suttit på biblioteket ett par dagar nu och pluggat. Faktum är att det är väldigt mysigt och fridfullt bland alla gamla och dammiga böcker. Men när jag sitter här och ibland tittar upp från böckerna för en liten paus kan jag inte sluta fascineras över det mode som cirkulerar bland alla landets bibliotikarier. Det ska vara linnekläder framför allt och helst en lång kjol ihop med en tunika. Deras heta assecoarer är främst "tulpanörhängen" alltså tulpaner i typ trä á la Kosta Boda. Det skulle vara väldigt trevligt med en bibliotikarie som vågar bryta trenden känner jag. I alla fall så sitter jag här och läser "Pippi och Sokrates" som är en mycket trevlig, filosofisk bok där citat från Pippi flödar.

- Är det här den där flickan som har flyttat in i Villa Villekulla, frågade den ena av poliserna.
- Tvärtom, sa Pippi. Det här är en mycket liten moster som bor på tredje våningen i andra ändan av stan.

Tur att man inte läser ekonomi, de måste ha typ världens torraste litteratur.

Det är ett väldans farande och flängande på mig just nu och jag sitter barnvakt och pluggar och grejer så det blir inte mycket bloggande längre. Det är ju lite trist kan man tycka men så är det i alla fall. Chris och jag ska på "High School Musical 3" ikväll och det kan anses aningen patetiskt men vi skyller på att det inte fanns mycket annat att välja på.

Fick ett mail av pappa idag:

Någon av er som kan lämna några uppgifter om ett par stövlar som försvunnit från källaren i Gripagården
Färg: Gröna
Storlek: 42
Nästan Nya

Tipstelefon 0705-44****

Hälsn. Pappa

Anledningen till att jag anses vara mindre aktiv här numera är att jag för en gångs skull lever i verkligheten. I vanliga fall går jag i skolan typ 12 timmar i veckan (för att överdriva) och nu befinner jag mig på praktik vilket innebär heltid. Jag är i en klass 6 vilket inte bara innebär fulla dagar i skolan utan också rättning, planering och möten. Jag tycker att det är underbart kul men dels finns det inte lika mycket inspiration till bloggskrivning där jag är nu och dels orkar jag inte riktigt engagera mig. Det är väldigt kul med sexorna för de håller på att bygga upp sin humor på nåt sätt och ni som känner mig vet att min humor inte har några direkta begränsningar. En pojke som kom lite försent förklarade det på detta vis.

Pojke: "jag har varit på ett väldigt viktigt och demokratiskt uppdrag"
Jag: "jaså, vadå?"
Pojke: "på toa"

Man blir bara glad!

(Den 2 december ska jag landa i New York för att sedan bege mig på en kryssning runt Västindien, det gillar vi!)

Bara en fråga: ska Desperate housewives fortsätta där det slutade igår? Jag har aldrig erkänt mig som en som följer det programmet men man fastnar ju lätt. I alla fall så kommer jag nog inte att titta på det mer om Gabrielle ska ha den fula ungen och om Mike inte finns med längre (han var ju nästan lite av orsaken till att man tittade). Men men det är väl dags att den serien också spårar ur liksom alla andra, alla minns väl slutet av Tre kronor..?

Söndagens dilemma; en hora kostar 1000 spänn för en halvtimma, vill man ha dubbelmacka kostar det 2500. Skulle det vara värt det eller ska man lägga pengarna på att supa ner en tjej istället för att sedan sätta på henne?

Det här med höst och vilka kläder som lämpar sig för denna årstid är en intressant fråga. En del envisas med att behålla sommarens korta jeansshorts medan en del går direkt in på att använda vinterjacka. Nu börjar det kanske bli lite väl kallt och sent på året för att använda sommaroutfitsen men för några veckor sen var det verkligen intressant att gå på stan och titta på folk. Det kunde gå människor bredvid varandra som hade tolkat vädret helt olika, en del bar stickade tröjor, mössor och halsdukar samtidigt som nån annan hade t-shirt och kjol. Jag kände idag att mina uppvikta chinos var inne på slutspurten. Inte för att jag frös eller så men just för att det känns lite konstigt att ens visa 5 centimeter ben. Jag älskar mina chinos men jag får väl försöka hitta nåt substitut.

Igår hade vi förresten födelsedagsmiddag för Isa och jag råkade slänga ur mig den ena konstiga kommentaren efter den andra. Vi pratade om att man kan äta efterrätt även om man är mätt eftersom det hamnar i en annan mage. Varpå jag säger att efterrätten hamnar i hjärtat. "Hellre choklad i hjärtat än lax liksom". Jag hade väldigt klart för mig själv vad jag menade men jag verkade vara den enda. Snälla om det är någon som förstår, kommentera!!

Man kan undra varför en fransman precis addat mig på msn. Ni vet hur glad man kan bli när man har en ny "addning" och man väntar på att få se vem det är. Tyvärr blev min lycka inte särskilt långvarig. Mannen i fråga skulle kunna vara Lotta Bromés manliga motsvarighet. Han inleder dessutom med:
sweet woman!!!
you!!!
you are student?
Tydligen fick han tag på mig genom den här jävla bloggen. I alla fall så har jag blockat denna kontakt och hoppas inte att fler fransmän står på tur.

På tal om manliga motsvarigheter förresten. Min manliga motsvarighet (enligt Lilja) är en svettig, flottig och fet kille som läste hotell- och restaurang när vi gick på gymnasiet. Det kan vara ett väldigt roligt tidsfördriv att komma på ens manliga motsvarighet, hoppas bara att ni lyckas bättre än vad jag gjorde.

Det har inte blivit så mycket bloggande för min del den senaste tiden, vet inte riktigt varför men jag kanske är i behov av ett break likt Blondinbella (haha). Dessutom känner jag att min blogg har svängt lite, från att först vara en plats där jag typ spydde galla över allt och alla till att vara en lika trist blogg som alla andra. Jag är i vilket fall väldigt glad över att Jesper åkte ur idol, han var ju inte mycket att ha. Jag tyckte dessutom att Kevin var ganska dålig men det är väl bara jag? I fighten mellan Anna och Katrin Schulman (vet att hon inte längre heter det men hur fan stavar man Zytionervska eller vad fan hon heter?) tar jag Katrins sida, visst hon kanske framstod som lite väl blåst men Anna är ju bara torr.
Jag har hittat spindel nr.4 och tackar Gud för att de börjar krympa i storlek, har inte ens dammsugit upp den senaste.
Igår fann jag mig själv dansandes i ett gäng finniga killars armhålor medan de diggade Summer of 69 eller något liknande, typiskt att idioterna ska vara ute samtidigt som mig.

Spindel nr.3 har hittats i min lya och är numera uppsugen och förintad i min dammsugare. Jag pallar verkligen inte mer spindlar!!

Igår var det premiär för Bonde-kvällen. Det innebär att vi träffas hos Hanna för att dricka te och titta på "Bonde söker fru", det är mycket trevligt och det förekommer mycket "naaaw" och "han var ju söt". Jag undrar varför inte han från Öland kom med, han var ju söt liksom..?
Ann Söderlund hade också premiär för sitt program om snygga män igår men jag klarar inte riktigt av henne, jag vet inte varför men så är det. Hanna däremot, hon älskar henne. Jag tycker att alla borde ta ställning i denna frågan, att gilla Ann Söderlund eller inte?

Att vara med på skolfoto kan vara ett trauma beroende på hur bilden blir och det var ju ett tag sedan sist. Men nu på min praktik var det dags och barnen tyckte att jag skulle vara med. Jag kommer inte kunna se resultatet men det kanske är bäst så. DESSUTOM var det några barn på elevens val som ville ta kort på mig för "gissa läraren". Det känns som att det är väldigt mycket okontrollerade fotograferingar just nu och snart är det dags för passfoto, typiskt!

Har inte bloggat på några dagar men det är mycket nu = ) hehe..

Första dagen på praktiken innebar tydligen fotografering. Jag har inga problem att ställa upp på kort om jag är full eller om jag får ta dem själv. Problemet med annat folk (utom Chris) är att de inte vet vilka vinklar som passar mig. Det funkar liksom inte att ta en bild lite underifrån på mig, det blir inte bra. Bilden kommer ligga ute på Bergaviksskolans hemsida tillsammans med en presentation av mig. Man får ju bara be till gud att fotografen också inser vilken av bilderna som ser minst förskräcklig ut.

Jag har spenderat helgen i den stora, blöta staden Växjö. Inledde med en fika med Chrissie, vilket var väldigt trevligt och mysigt trots den otroligt otrevliga kvinnan och den okände bajsaren på Wayne´s. Vi satte i sta med en liten photoshoot mitt utanför Linnégallerian men det var mest skolbarn på stan och de gör väl sånt hela tiden..?

På lördagen var det fähst som stod på schemat, KJ, Mattias och Tiger har flyttat till staden och vi var där för att inviga pläjset. Det var en väldigt mycket trevlig förfest men tyvärr så kom Karolin och Mattias aldrig in tillsammans med oss andra på oléo. På oléo har de en grej för sig att man får komma in direkt och slippa kön om man åker taxi dit. Vi kände oss för fattiga och snåla för att åka hela vägen men när kön var alldeles för lång bestämde vi oss för att för 20 spänn åka från slutet av kön fram till dörren och komma in direkt. Sjukt va? Iaf så kom aldrig KJ och Mattias med den taxin och nyckeln in till da place.

Nästa vecka börjar min VFU-period (praktik) och innan dess måste jag fylla i en del blanketter. På en av dessa frågar de om man har till exempel; nattliga svettningar, slembildning i luftrören eller om man har avmagrat mer än 5 kilo på 6 månader. Denna blankett är en så kallad hälsodeklaration, en väldigt komisk sådan tycker jag.
Ni kanske märker min brist på inspiration.
Chris tyckte förresten att jag var en hemsk människa som mördade spindeln igår men jag vill bara informera henne och er andra om att spindel nr.2 precis upptäcktes. Jag dör på riktigt snart. Jag vet inte var de kommer ifrån och om det fortsätter poppa upp spindlar här och var så flyttar jag snart.

Jag är riktigt rädd för spindlar. Precis nyss när jag låg i soffan och kollade på idol kröp det förbi något stort och svart framför mig. Och jag vet vad ni tänker, typ att "äh, det kan väl inte varit så farligt". Jag ringde upp Patric för lite stöd men han tyckte också att jag var töntig. Den var bamsestor, typ som en liten tändsticksask och det är stort för en spindel. Och det var en såndär äkta spindel som är fet över hela kroppen typ. Jag dammsög upp den i alla fall men inbillar mig att den ska krypa ut igen och att det finns fler i hela lägenheten som kryper upp på mig när jag sover. Jag har panik!

Vill bara säga att:
- jag cyklade till skolan iklädd regnbyxor idag
- när vi var på Palace i lördags berättade Patric för dvärgen Manne att jag har bloggat om honom
- jag har idag gått under namnet Birgitta "Gittan" Kullberg
- jag, hur mycket jag än älskar Anders Bagge, hatar alla hans ringar
- jag vet inte om jag ska välja Idol eller Top Model ikväll

Jag är en proffs-zappare, jag kan hänga med i två-tre program samtidigt, kanske missar vissa poänger men ändå hänga med liksom. Ikväll visar det sig att det är 3 program som jag verkligen vill se samtidigt. Detta är faktiskt ett riktigt problem. Dessutom börjar "Toppform" redan 20.45 så sista kvarten är det inte mindre än fyra serier att hänga med i. Att jag allvarligt sitter och planerar och funderar på hur jag ska lägga upp detta kan anses aningen patetiskt men sån är jag, patetisk!

(Hanna-varning igen om du äter frukost just nu, vänta till ett senare tillfälle).

Att ha studiegruppsarbete innebär att man sitter i en grupp och gör uppgifter och diskuterar. Grejen är att endast hälften av diskussionerna är väsentliga för skolarbetet. Idag kom vi in på en diskussion angående bajs. Anledningen till att vi kom in på det var för att Isa vill börja käka järntabletter och jag har lärt mig och vet av egna erfarenheter att bajset blir svart vid förtäring av dessa. I alla fall så urartade diskussionen i torkningsteknik och olika mer eller mindre kända uttryck, jag bjuder på några.

Touchdown - bajskorven är i detta fall så lång att den nuddar vattenytan. (Det råder delade meningar om vad detta faktiskt kallas så om någon har ett annat förslag så kommentera!)

Submarine - denna form av bajskorv är så tung så att den direkt försvinner spårlöst ut i rören. Citat: "Såna är kul!"

Floater - denna är väl motsatsen till en submarine, den är så lätt så att den flyter på vattenytan.

Jag måste säga att jag skrattade högt innan och jag skrattar medan jag skriver. Bajs är kul!

Jag tror att alla tjejer känner igen sig i "jag har inga kläder"-fenomenet. Min garderob ser ut som ett bombnedslag och är helt proppfull men jag vågar ändå påstå att jag inte har någonting att ta på mig.

Jag har gått på stan några dagar nu utan att hitta något men idag gjorde jag ett nytt försök. Jag spenderade typ två timmar på h&m, letade igenom varenda hylla noggrant och provade typ 10 plagg två gånger. Det resulterade i att jag blev tusen spänn fattigare. Dessutom hittade jag lite andra grejer så jag kan känna mig nöjd. Fattig men nöjd. Problemet blir bara att pressa in allt i garderoben.

Det finns vissa männsikor som har en tendens att alltid försent. Det finns några sådana i min klass, exempelvis Isa och Maria ; ) Jag förstår liksom inte grejen. Varför går man bara inte några minuter tidigare när man vet att man alltid är några minuter försenad? Jag är helt tvärtom, jag kommer oftast lite för tidigt istället men det stör ju oftast inte någon. Vi har en mamma i klassen som alltid kommer 10 minuter efter att vi har börjat, det slår aldrig fel liksom. Visst att hon har fyra barn och så vidare men jag fattar ändå inte. Snart får jag ett utbrott på henne och bara skriker när hon öppnar dörren. Något i stil med: "Lär dig klockan kvinna!" kanske skulle kunna funka.

(Vill bara påpeka att mitt förra inlägg kändes väldigt fjortis när jag läste det i efterhand men vad gör det?)

Jag ÄLSKAR detta årets idol. Framför allt är det tack vare Anders Bagge, jag blir lite småförälskad i den snubben. Han är ju helt underbart skön! Förresten så är hela den nya juryn helt fantastiskt mycket bättre än den förra. Det är många små sötisar med denna säsongen tycker jag, ta till exempel lilla Johan, han är ju helt underbar. Dessutom kan man ju inte låta bli att digga Nils. Första gången jag såg honom gillade jag honom inte alls men nu så hejar jag på honom bara för att han är så skön. Jag gillar förresten Andreas och Laila också men det är väldigt komiskt när Laila kommenterar någons kläder när hon själv sitter med två tofsar och en fruktansvärt ful tröja.

Åkte till affären för att köpa en Ben&Jerry´s glass och kom tillbaka med vindruvor, stärgrejer och pasta. Känner mig jävligt nöjd!

Naturister påstår att Gud skapade oss nakna och att det är helt naturligt. Jag köper det men undrar om de verkligen är så jävla kristna och egentligen inte bara allmänt kåta? Jag bläddrade förbi outsiders ikväll som handlade om just naturister och blir fasen rädd. Hade jag vuxit upp med såna föräldrar som hängde på campingar med feta, nakna gubbar med små snoppar hela tiden hade jag förmodligen inte levt längre. Jag vill helst kunna välja vem jag ser naken och undvika vilda buskar och hängiga rumpor så långt det går.

Ni minns väl "Naken-Janne"? Hua! (Han ganska mycket bekräftar min teori om att alla naturister har små snoppar)

vänner..

Eftersom det förekommer en del namedropping i denna blogg tänkte jag köra en liten förklaring över vilka alla är typ. Jag kommer nedan att presentera mina vänner i så kallade "gäng" (märk Maria Magnusson-undertonen).

"Lenhovda-gänget": Emil & Ebba, Linnéa & Tobias, Karolin & Mattias, Tina & Uffe och Patric & jag.

Oftast umgås jag och Patric med detta gäng på diverse tillställningar såsom grillfester, kräftskivor och nyårsaftnar. Vi har umgåtts till och från och i massa olika konstellationer sedan högstadiet så "jag har aldrig" är lite överspelat vid det här laget. De flesta av oss bor numera inte i Lenhovda med för att förstå vilka man pratar om funkar detta namn bra.

"Gymnasie-gänget" alternativt. "Svarta Klubben": Lisa, Chris, Sara, Lilja och jag.

Jag har tidigare berättat om några av våra bravader och ja vi har en del gemensamma minnen. Vi hinner tyvärr inte träffas så ofta numera eftersom alla bor på olika håll men som sagt en eller två gången om året så jävlar.

"Kalmar-gänget": Hanna, Maria, Isa och jag.

Egentligen ingår många fler i detta gäng eftersom alla faller in i denna grupp som jag lärt känna i Kalmar men detta är mina tre närmaste "Kalmar-vänner". Vi har inte känt varandra så länge men diggade varandra direkt typ. Hanna och jag bodde nästan grannar fram tills i sommar och det var det bästa. Emma borde också nämnas eftersom hon är cool och för att hon hämtade mig på stationen idag ; )

Vid ett tillfälle har två av dessa gäng sammanförts för att festa och fira min 20-årsdag. Då blev det party på riktigt!

Chris och jag delar samma åsikter om att bilder definitivt livar upp en blogg. Därför kommer nu ett urval från förra helgens festligheter..

Patric och Tobias kuckilurar..

Tequila på g..

Inte den bästa sidan av varken mig eller Chris..

För ett tag sedan fick jag en kommentar av min vän Lisa. Hon klagade över att vi hade glömt henne. Grejen är att Lisa var med i vårt "gymnasiegäng". Hon var en väldigt viktig del i vårt gäng men sedan beslutade hon sig för att flytta till Paris och nu två år senare bor hon kvar med sin kärlek. Med andra ord Lisa; vi har inte glömt dig men du bor trots allt i Paris, det blir kanske lite svårt att ta ett flyg för att delta vid en lunch på Koh Thai. För att hedra (?) Lisa så tänker jag lägga upp ett videoklipp på henne från när vi var på Mallorca, hon kommer hata mig men så går det. Enjoy! (Förresten framstår jag också som en idiot)

Ni skulle bli förvånade över hur många det är här i Kalmar som cyklar utan att hålla i sig i styret. Idag när jag var ute och gick såg jag 3 stycken och det är liksom inte så att de cyklar lite lugnt och försiktigt utan det är uppför backar, ner för backar, i rondeller och över vägar. Helt tokiga! I Lenhovda var det typ bara Andreas Gustafsson som inte kunde hålla händerna på styret, ja och så barnen förstås. Jag förstår inte riktigt grejen, gör det hela cykelturen mer spännande och rolig?

På tal om att vara ute och gå så är jag jävligt nöjd med mig själv när jag gör det. Men så möter man en jävla joggare. Hur kul är det på en skala? Det känns som att så fort de har sprungit förbi så hånler de för sig själva och tänker "haha, den feta kossan kan inte springa som jag". Jag vill bara informera er om att jag kan visst springa, jag kanske inte kommer så långt och det går inte så fort men springa kan jag. Dessutom kan jag bryta era stickor till ben i ett nafs så det så!

Jag älskar det faktum att UGGsen är tillbaka. Denna fantastiska stövel som kan liknas mer med någon form av tjock strumpa. Jag köpte ett par redan 02/03 och var i ett svagt ögonblick på väg att slänga dem i och med flytt och grejer men tack gode gud att jag lät bli. Patric hatar dem, jag vet inte riktigt varför men jag antar att det är för att de inte ser kloka ut. Jag tänker dock vänta lite med att återinviga dem tills det har blivit lite kallare.

Kolla in brudarna liksom.. Mina är dock lite högre, hoppas inte att det ska vara ett problem för allmänheten.

(Nu kan alla kommentera så nu förväntar jag mig att de börjar rulla in...)

Bevis på att det har varit en bra utekväll:
- alla samlas innan hemfärd på Donken
- folk ramlar titt som tätt på Donken
- allsång infinner sig på Donken
- man plockar upp pengar under främlingars fötter på Donken
- vilket i sig leder till ett okontrollerat gapskratt på Donken

(Hanna, om du äter frukost så råder jag dig till att läsa detta vid ett senare tillfälle).

Jag är numera en kvinna på resande fot. Var och varannan helg far jag fram och tillbaka till Växjö och då med hjälp av tåg. Idag när jag satt och som vanligt lyssnade på min iPod kände jag en liten stinkande doft sprida sig. Jag började oroa mig för att det var jag som hade läckt utan att ha hört det (pga musiken) men så hörde jag en mamma bakom mig utropa: "men Alex, har du bajsat i blöjan nu?" Jag vill bara informera alla om att jag inte vill ha en unge som sitter bakom mig och bajsar när jag åker tåg.

Yes!

Så sitter man och bläddrar igenom Aftonbladets hemsida som jag alltid gör några gånger om dagen (i brist på annat liksom). Och så ser man med liten text, som en liten notis att det har varit rån i Lenhovda. Rån i Lenhovda? Orten som ingen har hört talas om utan man får säga att man är från Växjö trots att det ligger 4 mil utanför. Ja jag är alltså från Lenhovda och jag tycker att det är underbart kul att några rånade banken idag så att vi också fick stå med i Aftonbladet. Yey! Jag läste något om att en del var chockade efter rånet men jag hoppas att Lena, Ida och de andra som jobbar där kan se tillbaka till det här som dagen då Lenhovda också fick en plats på kartan.

nakenbad

Förresten så vill jag förbanna detta förbannade väder. Jag tog en stickad tröja idag eftersom vädret ändå såg hyfsat lovande ut. Då bestämde sig gud (eller vem fan det nu är som styr över vädret) för att spela mig ett litet spratt. Under de sista tio minuterna av vårt seminarium öppnade sig himlen och jag fick cykla naken hem eftersom det kändes bättre än att blöta ner kläderna. Tack för det underbara sensommar!

hyllning till alla dvärgar

För ett tag sedan hade jag en konstig känsla av att alla dvärgar förföljde mig. Det finns inte jättemånga dvärgar i Kalmar men några stycken och just då verkade alla vara ute efter mig. Ni som hängde med i Big Brother-svängen för några år sedan minns kanske dvärgen Manne som var med, han bor i alla fall i Kalmar och tycker att han är jättecool. Han hänger med de "tuffa" typerna och man stöter på honom på diverse uteställen. Bland annat såg jag honom i Borgholm på Strand där han fick ställa sig på en kruka för att kunna se Petter lite bättre. I annat fall brukar jag störa mig på honom men just då kände jag bara för att gå fram och krama honom.

Se bara hur cool han är liksom..

Ibland när jag har "lediga" dagar så brukar min lunch klaffa ganska bra med Oprah och igår var just en sådan dag. Anledningen till att jag tar upp det är för att det handlade om en mamma-dvärg, en pappa-dvärg och deras familj igår. De hade fått tre "normala" barn och ett dvärg-barn och dvärgungen var så söt. I alla fall när jag satt och studerade dem så kom jag att tänka på hur coola de faktiskt är. De är liksom helt vanliga människor, med normalt iq och så vidare men med väldigt små kroppar. Jag vill bara uppmana alla att en gång i sitt liv studera en dvärg väldigt noga för att se deras coolhet. Ja jag har börjat digga dvärgarna mer och mer och vill uppmana alla att inte se ner på dem för mycket.

Jag tror att jag har drabbats av prestationsångest. Plötsligt hörde jag mig själv säga: "kolla in min blogg" till både den ena och den andra utan att tänka på konsekvenserna. Nu vet jag helt plötsligt inte vad jag ska skriva, det tycks inte finnas så mycket att klaga på för tillfället. Vilket i och för sig är väldigt trevligt. Jag har fått in alla mina efterlängtade kanaler, Patric är på besök och maten smakar bra typ. Det eller den som jag skulle kunna klaga lite på är Tomas Ravelli. När han, Glenn Hysén och Ralf Edström igår dök upp i Dobidoo blev jag lite småkär i både Glenn och Ralf som stod och gungade till musiken och sjöng lite halvdåligt. De var ju så söta. Tomas däremot känns helt jävla överskattad. Han räddade en viktig straff 1994 och det har han byggt hela sin karriär på och får fortfarande synas på tv på bästa sändningstid. Vardagens små glädjeämnen kan alla innehålla störningsmoment..

Jag kan väl känna att jag framstår lite som en bitterfitta på den här bloggen. Jag vet inte om det är en helt korrekt bild av mig men det kan väl stämma till viss del. Alltså en del människor är ju faktiskt ganska tröga i allmänhet. Till exempel kvinnan som stod med sin barnvagn och täckte hela cykelvägen idag så att ingen kunde komma förbi. Henne hade jag lust att bara skrika rakt i ansiktet men det hade ju kunnat skrämma barnet, och barn gillar jag ju. Kanske är det just därför jag kommer så bra överens med barn, för att de oftast inte har någon avsikt och inte kan rå för hur tröga de är. Det beror ju också bara på föräldrarna.

Jag vill för övrigt påpeka att jag ändå kan vara väldigt trevlig och social när jag vill, man skulle kunna säga att jag är hyfsat falsk. Men är det egentligen inte ganska många som är falska utan att erkänna det? Många säger att det är så hemskt med falska människor och ja det kan det väl vara men det är väl bättre att låtsas tycka om en person på t.ex. jobbet istället för att vara otrevlig, det skapar ju bara dålig stämning.

Jag vill bara tala om för mina vänner och det är väl typ bara en del av er som läser detta att jag tycker om er. Helt utan underton, ironi eller falskhet.

Isa: Får man dricka vin ikväll?
Jag: Vin? Jag ska dricka Jäger!
Isa: Herregud!

Hårda bud

Första dagen i plugget bjöd ju inte på några vidare överraskningar, distansarna var lika dumma i huvudet som vanligt, lärarna flummade lika mycket som de brukar och det var en lika ogivande föreläsning som alltid. Distansarna är en grupp människor som bor i exempelvis Västervik och Vimmerby som inte vill plugga på högskolan i Kalmar utan på distans. Dock finns det vissa dagar då de måste infinna sig på campus och imorgon är bland annat en sådan. Schemat har legat ute sedan juni och alla är väl införstådda med att dagen börjar vid 8.15.

Plötsligt hörs en kvinna från Västervik:

"Jag vill bara påpeka att det är lite problem med att börja så tidigt för mig för jag har man, barn och dagis öppnar inte förrän halv sju och vi måste åka innan dess."

Alla campusstudenter suckar frustrerande när en diskussion börjar huruvida det går att lösa att börja dagen senare och så vidare. Lärarna märker naturligtvis att vi på campus inte står ut och riktar micen till oss för att säga vad vi tycker.

Jag: "Du visste ju redan innan du sökte att du hade barn och man och om det inte funkar för dig så kanske du ska göra något annat."

Nu kanske ni tycker att jag var lite väl hård mot den stackars kvinnan men sanna mina ord, hon förtjänade det. Och dessutom var det inte bara mot henne utan även de andra som stod på hennes sida. Det vill säga, de andra feta morsorna.

I övrigt vill jag också säga att jag saknade Hanna jämte mig idag, hon hoppade av för att göra något som hon verkligen ville istället. Typiskt för mig, det är liksom ingen som kan göra en tråkig föreläsning till hyfsat rolig som hon. Får väl skicka mms med änder och popcorn på till nån annan istället.

Ja så var det bevisat. Ettan, tvåan och fyran suger. Eller de kanske inte direkt suger men att vara en ganska inbiten tv-tittare och sedan plötsligt bara ha tillgång till de tre mest "festliga" kanalerna är traumatiskt.

Eftersom jag numera bor ensam så är tv:n mitt mest sociala sällskap och vid lunch fick jag äta tillsammans med trav som visades på tv 4, det var inte så värst spännande. Dock började jag fundera på om det är kusken eller hästen som man hejar på och ger pris till om den vinner. Jag skulle vilja påstå, även om jag riskerar att få brevbomber från alla Sveriges kuskar, att det är hästen som gör det stora jobbet. Jag menar kusken sitter ju bara där och piskar och sen har han mage att begära att hästen inte får galoppera trots att den ska springa fortare och fortare. Jag undrar egentligen hur mycket hästarna får ut av alla de där pengarna och priserna som de vinner. Extra mycket äpplen och morötter eller en lyxtransport kanske? Det kanske framgår att jag inte förstår särskilt mycket av just trav men jag förde en väldigt intressant diskussion för mig själv. Ytterligare fem dagar kommer jag försöka överleva med dessa kanaler men på onsdag börjar ju Idol så det får bli min räddning.

För övrigt har jag fortfarande inte läst mer än första kapitlet i min bok, kanske borde göra det istället för att titta på program som jag ändå inte vill se...

Blä!

Att tro att man vaknar av att vattenkranen står på är ett underligt beteende. Att sedan ångra sig och tro att det bara är blomvattnet som rinner ner i krukan är typ ännu värre. Inget av det stämde, jag vet egentligen inte vad som stod på för jag orkade inte ta mig upp ur sängen. Anledningen till detta underliga beteende, tror jag (hoppas jag), beror på mitt nya boende. Jag har för första natten sovit i min fina lilla etta. Hela sommaren har jag bott i lådor, väskor och ikea-påsar hemma hos mina föräldrar, Patrics föräldrar, Patric och lite på Öland. Det har varit otroligt påfrestande och jävligt tröttsamt. Tänk er att behöva rota igenom fem olika sorters klädbehållare (?) för att ändå inte hitta det man söker. Men nu har jag alltså äntligen kommit till rätta.

Skolan börjar imorgon och jag borde egentligen läsa den fantastiska (läs tråkiga) boken "Lära av sagan" men jag hittar hela tiden orsaker till att låta det vänta lite. Dessutom skulle den bara läsas överskådligt som enligt mig betyder; bläddra igenom fanskapet och läs rubrikerna. Man måste väl kunna få ta det lite lugnt så här precis i början.

Party mood.

Jag är i full gång att förbereda mig för fest och för att komma i rätt stämning spelas naturligtvis musik på en fruktansvärt hög nivå. Plötsligt skrålar Vengaboys ut ur högtalarna med "Boom, boom, boom". Jag springer till datorn för att snabbt byta låt och se till så att ingen hört men för egen del är det ju redan för sent. Jag börjar starkt ifrågasätta min musiksmak när låten infinner sig på listan bland de 25 mest spelade. Den enda som jag kan tänka mig ursäkta detta är Chris då även hon kan ha en förkärlek till både Arash och Basshunter men i detta fall förstår nog inte ens hon.

Samtidigt som jag lyssnar på dålig musik lockar jag mitt hår och blir otroligt frustrerad över att min vänstra sida av huvudet är så otroligt svårfriserad men det var visst locktången som inte var på. Ooops. Ni som känner mig kanske undrar vad fanken jag använder en locktång till då jag är fruktansvärt självlockig men jag kan visa resultatet senare. Kvällens fest är en kräftskiva och jag antar att hattar kommer infinna sig vilket kommer förstöra mina lockar totalt. Jag får se till att ha druckit upp halva min jäger vid det laget. Och ja, man dricker jäger på landet.

Det går inte att bromsa i uppförsbacke..

Kommer ni ihåg Sally Santesson? Jag skulle verkligen behöva henne just nu till att gå in några av mina nya skor..

School´s out..

Förra veckan hade jag och mina bästa vänner från gymnasiet återträff och vi konstaterade att alla ettor som invaderade stan just då var hur störiga som helst. Men faktum är att vi var precis likadana själva. Vi gick typ sex pers i bredd, vi käkade glass på Donken och shoppade smågrejer på H&M.

Vi brukar hinna med att träffas allihop typ två gånger per år, en på sommaren och en vid jul och det är alltid lika kul när man börjar snacka om den gamla goda tiden. För det var verkligen en gammal och god tid. Vi tyckte att vi ägde skolan, i tvåan tog vi till och med en bild på bara oss till skolkatalogen där det stod "VIP`s - antingen är du för oss eller emot oss". Det kanske låter lite småpatetiskt i sig men det var bara en liten del i det stora sammanhanget. Faktum är att vi var ganska hatade av resten av klassen genom hela ettan, det lugnade sig lite i tvåan och på studenten i trean var vi alla ganska bra vänner. Vi eliminerade medlemmar och tog in nya i vårt lilla gäng, vi skrattade alltid högst och störde mest under lektionerna. Kodspråk uppfanns för att kunna diskutera helgens bravader under första lektionen på måndagen vilken jag tror ofta var engelska med Cordelia. Hur hemska vi än kan verka så var vi ändå väldigt omtyckta av våra lärare och speciellt rektorn. Jag minns inte om det var vi eller vår rektor som döpte oss till "Svarta klubben", i vilket fall så är det väldigt komiskt.

På bilden poserar jag och Lisa med Micke för väldigt längesedan..

Lilja och Anton (observanta läsare finner mig till höger om Anton i fönstret)

Så ja jag stör mig fortfarande på alla som invaderar stan och är i vägen när just jag ska förbi men så kommer jag att tänka på min egen gymnasietid och traskar vidare med ett leende på läpparna, om inte ett begravt gapskratt.

Att blogga eller att inte blogga..?

Egentligen är jag nog ingen bloggare, dels för att det inte händer så jäkla mycket i mitt liv och dels för att jag inte tycker att man ska blogga om det som händer i ens liv. Hur trist är det liksom inte att läsa om vad någon har ätit till frukost, lunch och middag för att sedan överraskas av att bloggaren i fråga ska gå och lägga sig tidigt ikväll, hade ju sån jäkla mensvärk.

Jag har studerat Blondinbellas blogg lite för att se vad hajpen är om liksom och jag fattar fortfarande inte grejen. Visst tjejen är hyfsat framgångsrik, bara 17 (18?) år och redan egenföretagare och så vidare men någon bra bloggare vet jag inte. Hon skriver om det senaste releasepartyt hon var på och vad hennes fula kille Nils gör och säger. Idag kunde man till exempel läsa att hon har blivit av med sin räls och ska passa på att bleka gaddarna när hon ändå är igång, livet kunde inte varit lätt för henne innan. Stackaren. Jag är egentligen inte bitter och inte avundsjuk på henne som folk kanske tror. Jag är mest fascinerad över att en blogg om hennes liv och senaste outfits kan vara värd flera miljoner.

Jag är inte ett dugg som Blondinbella, jag är för det första hyfsat brunhårig och bor definitivt inte i Stockholms innerstad. Jag bor i Kalmar/Växjö och pluggar till lärare. Hett va? Mitt namn är Mathilda och jag är numera bloggvärldens Brunettilda.